Sjötermer

Navigering & manövrering

• Bäring: Vinkeln mellan norr och syftlinjen till ett föremål.
• Bestick: Hjälpmedel vid navigering (passare, transportör, linjal).
• Bestickföring: Löpande positionsbestämning och kursberäkning.
• Bidevind: Segling med vinden för om tvärs.
• Dejsa: Göra fart akteröver under segling.
• Dreja bi: Driva runt utan styrsel.
• Falla av: Förstäven avlägsnar sig från vinden.
• Lovgirighet: Tendens att gå upp i vind.
• Fallgirighet: Tendens att falla av vid midskepps roder.
• Gå upp i vind: Styra rakt emot vinden.
• Halvvind: Vinden tvärs från sidan.
• Kryssa: Segla med omväxlande styrbords/babords bidevind.
• Lanterna: Navigationsljus (röd, grön, vit).
• Lova: Gira så att förstäven närmar sig vinden.
• Länsa: Segla med vinden akterifrån (eller tömma båt på vatten).
• Plattläns: Vinden rakt akterifrån, segel ut åt var sitt håll.
• Slag: Kursändring så vinden kommer in från motsatt bog.
• Slör: Segling med vinden akter om tvärs.
• Stå på: Fortsätta med samma kurs och fart.
• Hålla kurs: Styra åt samma håll utan onödiga girar.
• Hålla undan: Väja.

Sjökort & sjömärken

• Sjökort: Karta för sjöfart med djup, farleder, sjömärken och fyrar.
• Enslinje: Två märken i linje som visar säker kurs.
• Ensmärke: Föremål som används för att skapa enslinje.
• Kort 1: Publikation som förklarar alla symboler och förkortningar i sjökort.
• Isobat: Djupkurva som förbinder punkter med samma djup.
• Lateralmärken: Röda och gröna prickar/stänger som markerar farledens sidor.
• Kardinalmärken: Svart/gula märken som visar säkert vatten i väderstreck.
• Specialmärken: Gula märken för särskilda områden (kablar, tävling).
• Isolerat faromärke: Svart/rött märke som markerar enskilt grund.
• Mittledsmärke: Rött/vitt randigt märke som markerar farledens mitt.
• Säkert vattens‑märke: Rött/vitt klot, markerar fritt vatten runtom.
• Kompassros: Symbol i sjökort som visar norriktning och missvisning.
• Fyrkaraktär: Beskrivning av fyrens ljus (t.ex. Fl(3)10s = tre blinkar var tionde sekund).
• Skalstock: Skala i sjökortet som visar avstånd.

Fyrar

• Fyr: Fast installation som avger ljus för att vägleda sjöfarten.
• Fyrkaraktär: Beskrivning av fyrens ljusmönster, t.ex. Fl(3)10s = tre blinkar var tionde sekund.
• Fast ljus (F): Konstant ljus utan avbrott.
• Blink (Fl): Kort ljus följt av längre mörker.
• Långblink (LFl): Blink som varar längre än 2 sekunder.
• Isophase (Iso): Ljus och mörker lika långa.
• Skymt (Oc): Ljuset lyser längre än mörkret, med korta mörka avbrott.
• Sektorljus: Fyr med olika färger i olika riktningar för att visa säkra leder eller varna för grund.
• Angöringsfyr: Fyr som markerar infarten till en hamn eller början på en farled.
• Leidfyr: Två fyrar i linje som visar en säker kurs.
• Fyrskepp: Fartyg förankrat på plats som fungerar som fyr.
• Fyrhus: Byggnaden som inrymmer fyrens ljus och optik.
• Fresnel‑lins: Optisk lins som förstärker ljuset i en fyr.
• Karaktärsperiod: Den totala tiden för ett helt ljusmönster.
• Ljusvidd: Det maximala avståndet ljuset kan ses under normala förhållanden.
• Nominell räckvidd: Standardiserad räckvidd för en fyr, oberoende av siktförhållanden.

Grafisk översikt av fyrkaraktärer

Satellitnavigationssystem

• GNSS: Global Navigation Satellite System – samlingsnamn för alla satellitbaserade navigationssystem.
  • GPS: Global Positioning System – amerikanskt system.
  • GLONASS: Ryskt system.
  • Galileo: Europeiskt system.
  • BeiDou: Kinesiskt system.
• Differential-GPS (DGPS): Förbättrad GPS med markstationer som korrigerar signalerna för högre noggrannhet.
• SBAS: Satellite-Based Augmentation System – system som EGNOS (Europa) och WAAS (USA) som ökar precisionen i GNSS.
• RTK: Real-Time Kinematic – metod för att uppnå centimeternoggrannhet med GNSS genom referensstationer.

GPS-relaterade termer

Fart & kurs

• FÖG: Fart över grund – verklig fart i förhållande till jordytan.
• SOG: Speed Over Ground – engelsk motsvarighet till FÖG, visas i GPS/ECDIS.
• STW: Speed Through Water – fart genom vattnet, mätt med logg.
• COG: Course Over Ground – faktisk kurs över marken, beräknad via GPS.
• HDG: Heading – fartygets kompassriktning (vart fören pekar).
• HTS: Heading To Steer – kurs att styra för att nå waypoint, med hänsyn till ström/vind.
• VMC: Velocity Made good on Course – fart mot waypoint.
• VMG: Velocity Made Good – fart mot vinden eller målet, används vid segling.

Tid & distans

• ETA: Estimated Time of Arrival – beräknad ankomsttid baserad på SOG och distans.
• ETD: Estimated Time of Departure – beräknad avgångstid.
• TTG: Time To Go – återstående tid till waypoint eller destination.
• DTW: Distance To Waypoint – distans kvar till nästa waypoint.
• DTA: Distance To Arrival – distans kvar till slutdestination.
• RNG: Range – avstånd till mål eller waypoint.
• BRG: Bearing – bäring, vinkeln mellan norr och linjen till ett mål.
• BTW: Bearing To Waypoint – kurslinje till nästa waypoint.
• NEXT: Next Course – kurs att följa efter nästa waypoint.

Vinddata

• AWA: Apparent Wind Angle – skenbar vindvinkel, relativt båtens kurs.
• AWS: Apparent Wind Speed – skenbar vindstyrka.
• TWA: True Wind Angle – sann vindvinkel, korrigerad för fart.
• TWS: True Wind Speed – sann vindstyrka.
• TWD: True Wind Direction – sann vindriktning.

Strömdata

• Set: Strömriktning – riktning på aktuell ström.
• Drift: Strömhastighet – fart som strömmen ger fartyget.

Säkerhet & precision

• XTE: Cross Track Error – avvikelse i sidled från planerad rutt.
• CPA: Closest Point of Approach – närmaste beräknade avstånd till annat fartyg/objekt.
• TCPA: Time to Closest Point of Approach – tid till närmaste mötespunkt.
• HDOP: Horizontal Dilution of Precision – mått på GPS‑noggrannhet.

Miljödata

• DPT: Depth – djup under köl eller havsyta.
• SST: Sea Surface Temperature – vattentemperatur vid ytan.

Fartygsdelar & konstruktion

• Akterut: Befintlighet längst bak på fartyget.
• Akteröver: Riktning akterut.
• Bog: Fartygets främre del.
• Bordläggning: Skrovets yta som skiljer insidan från vattnet.
• Durk: Fartygsgolvet.
• Däck: Ute i det fria eller våningsplan ombord.
• Dävert: Hissanordning för livbåtar/barkasser.
• Dykdalb: Stockkon i botten för förtöjning.
• Dyvika: Propp till länshål.
• Flaggspel: Flaggstång längst akterut.
• Fribord: Minsta höjd på fartygssidan över vattenytan.
• Förut: Befintlighet längst fram.
• Föröver: Riktning förut.
• Gardjärn: Avbärare som skyddar bordläggning vid kaj.
• Gös: Liten flagga i fören på örlogsfartyg.
• Köl: Fartygets ”ryggrad”.
• Levang: Borste för däcksrengöring / metallbåge för skot.
• Logg: Mäter fart genom vattnet.
• Lod: Mäter vattendjup.
• Mantåg: Horisontellt tåg i midjehöjd.
• Midskepps: Mitt i fartyget; roder utan vinkel.
• Nock: Yttersta änden av bom eller rå.
• Pulpit: Metallräcke i för.
• Roder: Styranordning i aktern.
• Skott: Väggar i fartyg.
• Stäv: Yttersta delen i för och akter.
• Styrbordsida: Högra sidan i färdriktningen.
• Vattenlinje: Där vattenytan möter skrovet.
• Överhuvudtaget: Högsta punkten på mast/rigg.

Båttyper (fritidsbåtar)

Fartygstyper

Traditionella segelfartyg

• Brigg: Tvåmastat fartyg med råsegel på båda masterna.
• Bark: Flermastat fartyg med råsegel på alla master utom den aktersta.
• Fullriggare: Fartyg med tre eller fler master, alla med råsegel.

Handels- & lastfartyg

• Containerfartyg: Transporterar standardiserade containrar i global handel.
• Tankfartyg: Byggt för att frakta olja, kemikalier eller gas.
• Bulkfartyg: Transporterar löst gods som kol, malm eller spannmål.
• RoRo-fartyg: Roll-on/Roll-off, för transport av fordon via ramper.
• Biltransportfartyg (PCTC): Specialiserad RoRo för bilar.
• Passagerarfartyg: Färjor och kryssningsfartyg för många passagerare.

Specialfartyg

• Isbrytare: Håller farleder öppna i isförhållanden.
• Fiskefartyg: Specialiserade på kommersiellt fiske.
• Bogserbåt: Kraftfull båt för att assistera större fartyg.
• Forskningsfartyg: Utrustade för vetenskapliga expeditioner.
• Kabel- & rörläggningsfartyg: För undervattensinfrastruktur.

Marina fartyg

• Korvett: Mindre krigsfartyg, snabb och manövrerbar, används för kustnära operationer.
• Fregatt: Medelstort krigsfartyg, ofta för eskort och ubåtsjakt.
• Jagare (destroyer): Större än fregatt, snabb och tungt beväpnad.
• Kryssare: Stort krigsfartyg med långräckviddiga vapen och ledningskapacitet.
• Hangarfartyg: Flytande flygbas för stridsflyg.
• Ubåt: Undervattensfartyg för spaning, attack eller strategiska uppdrag.
• Amfibiefartyg: För landstigning och transport av trupp/fordon.
• Minsvepare/minröjningsfartyg: För att lokalisera och oskadliggöra minor.

Skeppsvrak

• Skeppsvrak: Rester av ett sjunket eller strandat fartyg, helt eller delvis bevarat. Kan utgöra fara för navigation eller vara skyddat som kulturminne.
• Vrakplats: Position där ett skeppsvrak ligger, ofta markerad i sjökort.
• Skyddat vrak: Vrak som omfattas av kulturminnesskydd enligt lag, får ej bärgas eller störas.
• Vrakdelar: Identifierbara delar av ett vrak, t.ex. skrov, mast, last, propeller.
• Vrakdykning: Dykning vid skeppsvrak, ofta för rekreation, forskning eller dokumentation.
• Vrakbärgning: Att lyfta eller ta upp delar av ett vrak från botten.
• Vrakmarkering: Visuellt eller elektroniskt sjömärke som varnar för vrakets position.
• Vraksonar: Specialanpassad sonar för att lokalisera och kartlägga undervattensvrak.
• Vrakregister: Databas över kända skeppsvrak, ofta med historik och koordinater.
• Vrakfynd: Föremål som bärgats från ett skeppsvrak, t.ex. keramik, verktyg, vapen.
• Marinarkeologi: Vetenskaplig studie av skeppsvrak och andra undervattenslämningar.

Sjömanskap & arbete

I detta avsnitt samlas termer och uttryck som beskriver det praktiska arbetet ombord. Här hittar du allt från förtöjning och ankring till knopar, tågvirke och måttbegrepp. Dessutom presenteras roller och funktioner ombord samt de färdigheter som krävs för gott sjömanskap. Kort sagt – grunderna i hur man hanterar en båt i vardagen.

Förtöjning & ankring

• Ankare: Fästs i botten för att hålla båten.
• Ankarlina: Lina eller kätting mellan ankare och båt.
• Dragg: Lätt ankare med fyra infällbara flyn.
• Dragga: När ankaret släpar på botten.
• Förtöja: Lägga tåg mellan båt och kaj.
• Halkip: Öppning/beslag vid reling för linor.
• Avhåll: Öglor runt pollare/spel för att minska belastning.
• Schackel: Öppningsbar länk för att skarva kättingar.
• Klys/klyse: Genomföring i bordläggning för tåg/kätting.
• Pollare: Grovt beslag på kaj för förtöjning.
• Winsch: Mekaniskt spel för att hala in tågvirke.
• Sacka: Flytta båt akteröver längs fartygssidan.
• Hala: Hissa/ta hem med tåg eller talja.
• Hala in/hem: Hala ytterligare på redan styvt tåg.
• Hala ned: Sänka (t.ex. flagga på kvällen).
• Hala upp: Flytta båt föröver längs sidan.
• Fira: Kontrollerat ge efter (motsats till ”låta gå”).
• Låt gå: Släppa, t.ex. ankaret.
• Stå: Kommando att omedelbart avbryta manöver.
• Belägga: Fastgöra så att det kan lossas men ej lossnar självt.
• Rappning: Snabbt släppa efter på tåg/lina.
• Rappa ur: Dra ut tåg/vajer ur block.

Segel

Segeldelar & begrepp

• Horn: Hörn på segel, t.ex. skothorn eller fallhorn.
• Lik: Seglets kant (förlik, akterlik, underlik).
• Latta: Ribba i storseglets akterkant för stabilitet.
• Reva: Minska segelyta genom att beslå mot bom eller rå.
• Beslå: Fästa bärgat segel med tränsling.

Segeltyper

• Storsegel: Huvudsegel fäst vid mast och bom.
• Fock: Mindre försegel fäst i förstaget, används ofta med storsegel.
• Genua: Stort försegel som överlappar masten, ger extra kraft på kryss/halvvind.
• Gennaker: Kombination av genua och spinnaker – asymmetriskt undanvindssegel för slör/läns.
• Spinnaker: Stort, ballongformat undanvindssegel för läns/slör, hålls ut med spinnakerbom.
• Code Zero: Lättvindsegel, mellanform mellan genua och gennaker, används på öppna bogar.
• Mesan: Segel på mesanmast (på ketch/yawl).
• Stagsegel: Försegel fäst mellan master eller mellan mast och förstag.
• Trysegel: Litet stormsegel som ersätter storsegel i hårt väder.
• Stormfock: Litet, kraftigt försegel för hårt väder.
• Toppsegel: Segel ovanför storsegel eller råsegel, ger extra höjd.
• Råsegel: Fyrkantigt segel tvärs masten, vanligt på äldre segelfartyg.

Riggen

• Riggen: Samlingsnamn för master, bommar, vant, stag och tillhörande beslag.
• Mast: Vertikal stång som bär upp seglen.
• Boom (bom): Horisontell stång fäst vid masten som håller ut storsegelets underlik.
• Spridare: Tvärgående stag som håller ut vanten från masten.
• Vant: Stående rigg som stöttar masten i sidled.
• Stag: Stående rigg som stöttar masten i längsled (t.ex. förstag, akterstag, babystag).
• Förstag: Vajer från mastens topp till fören, håller upp focken/genuan.
• Akterstag: Vajer från mastens topp till aktern, stabiliserar masten.
• Backstag: Flyttbara stag som stöttar masten akterut, ofta på äldre riggar.
• Stående rigg: De fasta linor/vajrar som håller masten på plats (vant, stag).
• Löpande rigg: Samlingsnamn för de linor som används för att hissa, trimma och reva segel (se Tågvirke & linor).

Tågvirke & linor

• Tågvirke: Samlingsnamn för rep, linor och tampar ombord.
• Tamp: Ände av en lina eller ett rep.
• Lina: Allmänt ord för rep ombord, används i olika funktioner.
• Fall: Lina som används för att hissa segel (t.ex. storfall, fockfall, spinnakerfall).
• Skot: Lina som används för att trimma segel i sidled (t.ex. storskot, fockskot, spinnakerskot).
• Dirk: Lina som håller upp bommen när seglet är nere.
• Cunningham: Justerande lina som sträcker förliket på storsegel.
• Uthal: Lina som sträcker ut seglets underlik längs bommen.
• Revlina: Linor som används för att reva (minska ytan på) seglet.
• Kick (bomkick/vang): Lina eller talja som pressar ner bommen för att kontrollera seglets form.
• Preventer: Lina som hindrar bommen från att slå över vid läns.
• Förtöjningslina: Lina som används för att förtöja båten vid kaj eller boj.
• Tross: Grov lina, ofta för förtöjning eller bogsering.
• Spring: Förtöjningslina som löper snett för att hindra båten från att röra sig framåt eller bakåt vid kaj.

Knopar & splitsar

• Råbandsknop: Enkel knop för att binda ihop två tampar av samma grovlek.
• Dubbelt halvslag: Vanlig knop för att tillfälligt förtöja en tamp runt en pollare eller ring.
• Pålstek: Bildar en fast ögla som inte glider, kallas ofta ”knoparnas kung”.
• Skotstek: För att skarva ihop två tampar av olika grovlek.
• Dubbel skotstek: Extra säker variant av skotstek.
• Fiskarknop: För att skarva två tunna linor, ofta fiskelina.
• Kirurgknop: Variant av råbandsknop med extra säkring.
• Stekknop: Knop för att fästa en tamp i en ögla eller ring.
• Prusikknop: Friktionsknop som kan glida på en lina men låser vid belastning.
• Käringknut: Felaktigt slagen råbandsknop som lätt går upp.
• Skotstek med dubbelt halvslag: Kombination för extra säkerhet.
• Flaggknop: Knop för att fästa en flagglina vid en flagga.
• Splits: Sammanflätning av tågvirke för att skapa ögla eller skarv utan knop.
• Ögonsplits: Splits som bildar en fast ögla i tampens ände.
• Kortsplits: Splits för att skarva ihop två tampar.
• Langsplits: Splits för att skarva två tampar så att de kan löpa genom block.
• Wire-splits: Splits för vajer, används i stående rigg.

Mått & begrepp

• Knop: 1 nautisk mil per timme (≈1,852 km/h).
• Nautisk mil: 1852 meter; en bågminut på ekvatorn.
• Famn: Sex fot; 1,829 meter.
• Deplacement: Vikten av undanträngd vattenmassa (totalvikt).
• Lovart: Det håll varifrån vinden blåser.
• Lä: Det håll dit vinden blåser; skyddad sida.
• Avdrift: Sidoförflyttning p.g.a. vind eller ström.
• Missvisning: Skillnad mellan magnetisk norr och kartnorr.
• Deviation: Kompassfel orsakat av ledande föremål ombord.
• Segelfri höjd: Höjd från vattenytan till lägsta punkt på bro/ledning.
• Bränning: Våg bryter mot hinder och skummar – varnar för grunt vatten.

Sjömanskap & arbete ombord

• Sjömanskap: Förmågan att på rätt sätt hantera en farkost till sjöss. Kräver kunskap, omdöme, beslutsamhet och erfarenhet.
• Sjömaning: Gemensamt namn på allt arbete med tåg och vajer.
• Tagling: Att linda änden av ett tåg med garn för att hindra fransning. Namnet kommer av att man förr använde hästtagel.
• Skivning: Att lägga upp en tross i en prydlig spiral på däck.
• Ansätta: Att med hjälp av skruvar eller taljor styva upp stående rigg.
• Beknip: När ett tåg eller en knop fastklämts så att det inte enkelt kan lossas.
• Sejsa: Att hålla ihop två tåg med bensel, klämma eller händerna.
• Naja: Att med garn eller smäckert tågvirke lägga fast ett föremål eller grövre tåg.
• Tackla: Att förse ett fartyg med master, rigg och segel.
• Tajt: Uppsträckt, styvhalat, spänt.
• Tamp: Kortare bit tågvirke.
• Tross: Mycket grovt rep, ofta med stor omkrets.
• Tågvirke: Samlingsnamn för spunna linor, rep och trossar.
• Vakt: En specifik period under dygnet då besättningen är i tjänst, t.ex. hundvakten eller frukostvakten.

Roller och funktioner

• Befälhavare: Chef på handelsfartyg.
• Fartygschef: Chef på örlogsfartyg.
• Rorsman: Den person som styr fartyget.
• Styrman: Befäl som ansvarar för navigering, vakthållning och last.
• Maskinchef: Chef för maskinavdelningen, ansvarar för drift och underhåll av motorer och tekniska system.
• Maskinist: Besättningsman i maskinavdelningen, sköter drift och service.
• Matros: Erfaren däcksman som utför underhåll, förtöjning och segelarbete.
• Jungman: Oerfaren däcksman/lärling, ofta under utbildning.
• Kocken: Ansvarar för matlagning och proviant ombord.
• Signalman: Sköter signalering och kommunikation (historiskt flaggor, idag även radio).
• Lots: Ombordtagen specialist som leder fartyget genom svåra farvatten.
• Vaktchef: Befäl som leder arbetet under en specifik vaktperiod.
• Vakthavande: Besättningsman i tjänst under en vakt.

Övrigt

I detta avsnitt samlas allt som inte riktigt passar in i de andra kategorierna. Här hittar du både klassiska termer och uttryck med historisk tyngd samt skämtsamma ord och slang som sjöfolk gärna använder för att lätta upp stämningen. En blandning av kunskap och humor – från allvar till skratt.

Övriga termer & uttryck

⚔️ Örlog & disciplin

• Klart skepp: Örlogsfartyg klart för strid.
• Kölhala: Rengöra köl med lina; historisk bestraffningsmetod.
• Manna reling: Besättningen står i givakt vid relingen.
• Pillemasare: Gammal beteckning på båtsman som inte förtog sig.

🌊 Sjötillstånd & säkerhet

• Marvatten: Båt fylld med vatten men fortfarande flytande.
• Slagsida: Lutning åt ena sidan p.g.a. last/läckage.
• Frälsarkrans: Livboj av cirkulär typ.
• Frihult: Timmerbitar eller bildäck som hängs ut för att skydda fartygssidan.

🧭 Navigation & instrument

• Bänka: Mäta distans i sjökort till bestämd plats.
• Kompass: Magnetisk eller gyrokompass.
• Kompasshus: Hölje för kompass, ofta kardanupphängt.
• Frimärke: Märken som bildar en enslinje som går fri från grund.

🪢 Hantering & kommandon

• Hålla an/igen: Hålla fast/avvakta.
• Hålla emot: Bromsa en rörelse.
• Kära: Hålla nära ett föremål (boj/sjömärke/udde).
• Lägga av/ombord/till/spels/fast/ut: Vanliga hanteringsuttryck.
• Dikt: ”Så mycket det går” (dikt bidevind; rodret styrbord dikt).

🪵 Material & historik

• Manillahampa: Fiber från bananväxt (Musa textilis), historiskt tågvirke.

Skoj & slang

🌬️ Väder & vind

• Kul styving: Skämtsam ordlek på ”styv kuling”.
• Kapten Kuling: Lekfullt smeknamn på någon som gärna överdriver vindstyrkan.
• Plattläns: Kan användas både som seglingsterm och skämtsamt om någon som ”går rakt fram utan att tänka”.

⚓ Besättning & sjövana

• Landkrabba: Skämtsamt uttryck för någon utan sjövana.
• Sjöbus(e): Slang för sjöman, ofta med glimten i ögat.
• Sjögurka: Skämtsamt namn på en ovan besättningsman som mest ”flyter med”.
• Kapten Ankare: Skämtsamt namn på den som alltid vill ligga kvar i hamn.
• Förtöjningsfilosof: Besättningsman som gärna ger råd om hur man ska knyta fast – men aldrig själv tar i.

🍺 Mat, dryck & maskineri

• Grogg: Brittisk flottans romranson, utspädd med vatten.
• Järngenua: Skämtsamt namn på båtens motor.
• Ölsegel: Skämtsamt namn på en presenning eller improviserat solskydd, ofta i samband med en ölpaus.
• Suptält: Skämtsamt namn på ett provisoriskt väderskydd där man kan sitta i lä och ta sig en sup.
• Saltstänkt kaffe: Skämtsamt om kaffe som fått en skvätt sjövatten i sig.
• Kölhalad kaffe: När kaffet smakar riktigt illa – som om det dragits under båten.
• Havets silver: Skämtsamt namn på sill/strömming.

😂 Olyckor & klanterier

• Kapsejsa på land: Ironiskt uttryck om någon som snubblar eller tappar balansen i hamnen.
• Landgångsamatör: Skämtsamt om någon som har svårt att gå ombord via landgången.
• Landgångsbalett: När någon vinglar eller gör akrobatiska rörelser för att komma ombord.
• Sjösjuka på torra land: Om någon som blir yr eller illamående även utan vågor.

🌊 Hav & rörelser

• Skvallerström: Humoristiskt om små, oberäkneliga strömmar som ”pratar bakom ryggen”.
• Havskatt på däck: Skämtsamt om någon som ser sur ut eller morrar åt allt.
• Kompassnål i spinn: Om någon som snurrar runt och inte hittar rätt riktning.
• Havresegling: Ironiskt uttryck för att segla långsamt, nästan som att hästen kunde dra båten.
• Saltstänkt romantik: Skämtsamt om par som blir blöta av sjövatten mitt i en ”romantisk” stund på däck.

🛶 Småbåtar & transporter

• Havstaxi: Humoristiskt namn på en gummibåt eller jolle som används för korta transporter.